Nu överväger jag verkligen att sluta på Skrivarakademin. Jag har fått nog, och hör inte hemma med klassen. Vantrivs verkligen. Det enda kruxet är att jag då är helt sysslolös här i Stockholm, och kanske tvingas flytta hem till Östersund igen. Plus att jag dessvärre har ärvt familjen Eliassons envishet som alltid resulterar i att inte ge upp.

Har varit och pratat med kurator idag. Om aborten och allt det där. Kändes skönt att få prata, men det rev upp massor med saker som jag bara vill glömma. Känner att jag verkligen måste ta itu med det istället för att fly.

Och så är jag orolig. För att jag kanske har fått cancer i livmoderhalsen. Fick ett brev från Karolinska idag om att jag måste göra ytterligare en undersökning. Och jag längtar inte. Jag förknippar hela det där sjukhuset med ångest och hela grejen med aborten. Hade jätte svårt att andas när jag gick igenom korridorerna där tidigare idag.