Tekken 3
På torsdag är det skola igen. Och eftersom att jag inte har något textsamtal så börjar jag klockan ett(!)
I helgen har jag ingenting planerat. Folket i huset kom hem inatt. Blev rätt så förvånad, hade inte väntat mig dem förrän idag. Synd, tycker jag. Det har varit riktigt mysigt att få ha huset för mig själv. Hade velat vara ensam en vecka till.
Får se hur hela grejen med CSN löser sig. Jag hoppas verkligen att de tar sitt förnuft till fånga, men samtidigt så känner jag ett starkt tvivel på att de verkligen gör det. Det är ju CSN vi pratar om, eller hur?
En pojkvän, en grek och en överklagan
Om bara en månad firar jag och prinsen vår ETTÅRSDAG. Känns grymt läskigt, och samtidigt sjukt underbart. Är så tacksam för att jag har honom i mitt liv, för att han låter mig älska honom..
Andreas var här över natten. Var sjukt mysigt. Har inte träffat den underbara greken på över ett år, så det var väl bara på tiden. Tittade på Alien 2, drack Coca-Cola och åt en massa onyttigheter. Kom i säng vid fem imorse. Hans tåg tillbaka till Göteborg gick klockan ett, och imorgon skulle han tydligen åka tillbaka till Norge igen.
Fick mitt beslut från CSN. Beviljat, men bara för 13 veckor. Så nu är jag rätt grinig på dem. Har skickat en överklagan, så vi får väl se hur det slutar. Jag har åtminstone pengar fram till november, och jag ska dessutom ansöka om merkostnadslån. Problemet är bara att jag inte har fått min faktura från skolan än, vilket är mycket, mycket besynnerligt. Borde ha fått den för länge sedan egentligen, så jag vet inte vart den har tagit vägen.
På torsdag är det skola igen. Eftersom att Erik är i Istanbul så har min grupp inget textsamtal på morgonen, vilket innebär att jag börjar ett. Och då ska vi ha någon Annica Wennström under eftermiddagen, och det ska bli spännande. Temat de här kommande veckorna är RESEARCH vilket passar mig alldeles utmärkt eftersom att jag kommer att behöva ha mycket sånt den kommande tiden.
HATAR CSN
ÅÅÅÅÅH, JAG HATAR CSN!!!!!
Har fortfarande inte fått något beslut angående min ansökan, trots att skolan började i torsdags. Och värst av allt; idag fick jag ett brev ifrån dem där de tyckte att det var dags för mig att ansöka om studiemedel! Vad fan är det för jävla sätt?!?!?! Jag har ju för fan redan ansökt om studiemedel, för typ en månad sedan. Jag har även skickat in ett intyg på att studierna fortsätter och som de har fått. Och ändå påstår de att jag måste ansöka om studiemedel. Vad fan menar dem med det!? Att de har slarvat bort mina papper?! Att de har mystiskt försvunnit?! JAG HATAR CSN!!!!!!!!!!
Lördag..
Idag är en hemmadag. Jag har för tillfället tagit en paus från skrivandet. Min kapitelplanering går inget vidare, men jag har eventuellt fått en början på boken, och det är ju alltid någonting.
Vid sex eller sju ikväll kommer prinsen hit. Och då blir det eventuellt middag, lite film och mys. Tänkte passa på att tvätta också, så att jag slipper den där gigantiska tvätthögen i mitt rum. Kanske kan jag få till mitt rum så där rent och fint som det var när jag flyttade hit. Kanske kan jag få till det så mysigt att jag faktiskt kan sitta där inne på kvällarna och skriva. Nu sitter jag bara i allrummet på ovanvåningen och skriver. Lyssnar på musik. Dricker Coca-Cola. Tuggar morötter.
Idag är också en sådan dag när jag känner en positiv känsla angående mitt skrivande. Det enda kruxet är att jag för tillfället skulle behöva hjälp av min handledare, Sören. Vet inte riktigt när jag får ha mitt första samtal med honom, men förhoppningsvis så hör han av sig nästa vecka någon gång.
Men i övrigt så känns det som att min bok faktiskt kan bli någonting. And it feels good!
Måste vara galen...
Mina skrivtider fungerar alldeles utmärkt. Jag sätter mig ner och gör någon nytta. Fattar inte att jag aldrig har tänkt på att göra så här tidigare. Men just nu känns det som att jag står och trampar i lera. Skulle verkligen behöva ett samtal med Sören, helst för länge sedan. Får hoppas på att det blir nästa vecka.
Fredag..
Men nu är det slut på skolan för den här gången. Känns konstigt att inte gå tre dagar, utan två. Men ändå rätt så skönt. Då hinner man inte bli lika trött som förra året. Och nästa torsdag har jag inget textsamtal, eftersom att min lärare är i Istanbul, så jag börjar inte förrän 13.00. Nice som fan.
Ikväll ska jag bara vara hemma och ta det lugnt. Familjen i huset är i England så jag har hela huset helt för mig själv. Prinsen är inte här, men han kommer imorgon och då ska jag ta mig tid till att tvätta (har EN MASSA som behöver tvättas).
Skolan imorgon!
Har tydligen fått ett helt nytt rum också. Ska bli spännande. Men bäst av allt - vi ska få veta vem vi får som handledare i våra projekt! LÄNGTAR SOM FAN!
Men vet ni vad jag längtar efter mest? Att få ett svar från CSN. Jag har inte ens fått min faktura från skolan än, och bara det är märkligt.
Fakturor, blanketter och fan & hans moster. Allt sånt är bara för jävligt just nu!
Omslag
Bilden kommer att bli mitt omslag till min nya diktsamling "Till min älskade". Jag blev förälskad i den när jag såg den. Helt perfekt för min bok.
Eller vad tycker ni?
Vet dock inte när min diktsamling blir färdig. Jag måste gå igenom alla dikter först. Försäkra mig om att det ser någorlunda bra ut. Sedan får vi se. Den lär nog inte bli någon större hit, men då har jag åtminstone ytterligare en samling med mina bästa dikter.
Det är en oslagbar känsla.
Schema
Och jag avundas Ludde. Hälsade på hos honom i Vallentuna över natten. Hans nya rum är som gjort för att sitta och skriva i. Helt fantastiskt mysigt. Avundas honom som fan.
Förkyld..
Skolan börjar på torsdag, och jag har fortfarande inte hört ett ljud från CSN. Har inte heller fått någon kallelse med posten, eller någon faktura på terminsavgiften. Jag börjar bli lite konfunderad. Vad är det som pågår egentligen? Varför hör jag ingenting? Hur svårt ska det vara att ge mig ett besked?
Tittade på Prince of Persia med prinsen igår. 3,5 av 5 ger jag den. Känner att jag borde ha sett den på bio istället, det är verkligen en biofilm.
Nu ska jag snart ta en dusch, sedan måste jag iväg och införskaffa lite halstabletter och annat som kan vara bra att ha. Får se om jag åker ut till prinsen i Vallentuna ikväll.
Fredag..
Jag var övertygad om att jag skulle dö när mobilen ringde imorse klockan sex. Det var riktigt vidrigt. När man ligger och sover så skönt, och så måste man lämna värmen för att pallra sig in mot Skanstull. Det enda positiva är att jag tjänade pengar på det.
Resten av dagen blir jag nog hemma. Ska försöka skriva ihop någonting som jag kan ta med mig till skolan nästa vecka för inlämning. Sedan får jag se. Ludwig tittar förbi lite senare för att hämta grejer till Vallentuna, men om han stannar och tar med sig dem imorgon vet jag inte än. Hans syster har varit här och åker hem idag, så jag tänkte ringa honom senare.
CSN..
Har inte fått något beslut från CSN ännu, och det irriterar mig. Jag hatar att behöva vänta, i synnerhet när skolan börjar om en vecka. Och enligt mailet som hela klassen fick för bara några dagar sedan står det att vi ska träffas på måndag, vilket jag tycker är lite märkligt, eftersom att vi inte ska gå på måndagar. Så det är lite förbryllande, har skrivit till min lärare men inte fått något svar ännu.
Har försökt spöa Ludwig i Tekken 3, men det är fanimig ett hopplöst fall. Jag måste verkligen öva för att ens komma i närheten, och det kommer att krävas många timmar.
Ikväll vet jag inte vad jag ska göra. Ludwig drar till Vallentuna efter middagen och blir där över natten, och det är osäkert om jag får träffa honom imorgon eller om det blir på lördag. Förmodligen lördag (om jag känner honom rätt).
Imorgon bitti ska jag i alla fall upp klockan sex för att ta mig in mot Skanstull. 250 spänn för att städa i typ två, tre timmar är inte dåligt.
Ludde!!
Men nu måste jag ta till med lite städning med lite 90-tals nostalgi. Efter det blir det dusch. En cigg låter som en riktigt bra idé just nu, så jag tror jag börjar där.
Mörbultad
Men men... Imorgon kommer Ludde hem. Jag jobbar till nio, så han ska väl försöka planera in sin bussresa så att han är här till den tiden. För jag ska honom helt för mig själv heeela natten. Ska bli så underbart!
Senare i veckan måste jag ta mig en tripp till Skanstull för att eventuellt påbörja lite städning och tjäna lite extrapengar. Alltid bra att ha.
Ikväll blir det filmtittning med Coca-Cola, choklad och morötter. Känns som en riktigt bra idé just nu, men FÖRST, så måste jag ta mig iväg för att köpa Coca-Cola och choklad, samt morötter, och det känns inte särskilt lockande just nu. Ser ut som att det ska bli regn. Men det ordnar sig. Bara jag kommer iväg så kommer jag hem, och då slipper jag tänka på det sen.
Bara bekymmer
Idag har jag mest tagit det lugnt. Tog en promenad tidigare, har tvättat. Tittat på film. Jag drivs av någon slags impuls att städa i mitt rum, så det är väl det jag tänker ägna kvällen åt att göra.
Imorgon blir det fest här. Sammanlagt skulle vi tydligen vara cirka 40 pers. Men vet ni vad det bästa är? Pappa kommer! Ska bli riktigt, riktigt kul att ha honom här. Var alldeles för länge sedan nu.
Har inte hört någonting från CSN heller, och eftersom att skolan börjar om två veckor börjar jag bli lite orolig. För om jag inte får min ansökan beviljad kan jag inte gå färdigt utbildningen, och det är en hemsk tanke. Har sett fram emot andra året så mycket nu att jag skulle bli tokig om jag inte fick gå den. Vill så väldigt gärna ha hjälp av min handledare (vem det nu blir) med min roman. Skulle verkligen vara GULDVÄRT..
Kan inte andas
Det enda jag vill är att det ska bli bra igen..
Oron gnager..
Överreagerade jag? Vad kommer att hända härnäst? Varför pratar han inte med mig? Varför har han förändrats?
Alla dessa frågor. Det känns som att jag går sönder bit för bit. Vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv just nu, var jag ska vända mig. Tack vare min älskade Anja tog jag mig igenom gårdagskvällen utan att få ett psykbryt (men jag tänker inte säga att det inte var nära).
Ikväll tänker jag bara ta det lugnt. Titta på film och skriva på min barndom. Skingra tankarna.
Imorgon är det dags att jobba igen.
Besviken...
Jag förstår bara inte! Vad är det som är så JÄVLA SVÅRT med att kommunicera i ett förhållande? Could someone PLEASE tell me?!
Inte min dag..
For iväg till jobbet som vanligt, inga konstigheter. Kom dit tio minuter innan jag börjar, och inser att jag inte hade skrivit upp mig idag, utan IMORGON. Vilket betyder att jag inte hade behövt avbryta mitt skrivande tidigare idag. Men men, jag tänkte att "äh, vad fan, det ger pengar", så jag jobbade hela passet. Så slutade jag nio, packade ihop mina saker och går mot tunnelbanan. Och när jag har kommit till Slussen så ska jag ta en klunk vatten och tänker "vart fan har allt vatten tagit vägen"... Kan ni gissa? Jag glömde att stänga igen korken ordentligt, så nu hänger min väska på tork eftersom att den var FYLLD av vatten. Och så min bok dessutom...
Är det min dag idag?
(Det positiva var åtminstone att jag fick två sålda, så det betyder 70 spänn extra)
Jobba idag
Har inga andra planer idag/ikväll. Ska stoppa i mig lite mat innan jag drar, ringa pappa. När jag kommer hem blir det förmodligen några fler försök till att skriva. Om det går som jag vill, det vill säga.
Om en vecka kommer prinsen hem. Ser fram emot det.
Sjukt roligt!
Min kusin Anja skickade dessa två länkar till mig via MSN. Jag höll på att skratta ihjäl mig, så jag tänkte att jag skulle dela med mig till er få tappra själar som faktiskt läser min blogg ^^
http://www.youtube.com/watch?v=rDBL0OrvK-Y
http://www.youtube.com/watch?v=KIk26JT4XDY&feature=related
Snabba Cash
Tittade på Snabba Cash för en stund sedan. Fan vad den är bra! Blev så sugen på att läsa om böckerna igen, så jag tror att jag ska göra det.
Tre veckor kvar tills skolan börjar. Det känns lite läskigt måste jag säga. Fast jag vet ju inte, allt ligger i CSN:s händer nu, om jag ska gå kvar eller inte. Min lärare Marianne tyckte definitivt att jag skulle gå kvar; "du har stora möjligheter att utvecklas riktigt mycket", sa hon innan vi slutade. Åh, jag blev så glad av att höra det. Fick mig att känna mig så otroligt BRA på att skriva, och det är en oslagbar känsla - att känna att man verkligen är riktigt bra på någonting.
Jag hoppas att jag får gå kvar...
Grå & meningslös värld
Vet inte vad det beror på. Kanske bristen på kärleken som har tillbringat de senaste veckorna nere i Örebro. Och som inte kommer tillbaka förrän om en och en halv vecka. Jag vet att jag borde vara glad, men det är jag inte. Det är bara en tidsfråga innan han åker ifrån mig igen, det kan jag nästan ge mitt liv på.
Av någon anledning skulle jag vilja tillbringa mer tid i Östersund. Vet inte varför, men numera känns det som att den staden har blivit som en slags verklighetsflykt, eftersom att det inte är mitt hem längre. Visst, jag älskar Stockholm, och jag stormtrivs att bo här. Men just nu skulle jag behöva umgås med några av mina vänner. Jag skulle behöva ha sällskap av mamma och katterna, slippa sitta ensam och känna mig så malplacerad.
Något annat som stör mig är att jag inte vet om jag kommer att kunna gå kvar på skolan i höst. Det är inte säkert att jag får CSN, och utan CSN kan jag inte gå. Och jag är inte redo för att jobba heltid, inte än.
Jag undrar ofta vad syftet med mitt liv är. Vad mitt liv kommer att bli.
JÄVLA VANMAKT
Och grejen är att jag KAN HJÄLPA HENNE, men har inga pengar att åka upp för. Så nu är jag grymt frustrerad och vet inte vart jag ska ta vägen. Klättrar på väggarna och känner en sådan frustration att det är äckligt.
Fan, fan, FAN för att bo i Stockholm nu när hon behöver mig! Jag hatar denna vanmakt! Jag MÅSTE göra någonting!
Ingen bra dag
Jag är så trött och så seg & har ingenting att göra. Mitt skrivande är ju som det är, och jag har inga bra filmer som jag vill se på.
Ludwig har jag inte pratat med, och jag kan inte sluta tänka på Christian.
Just nu känns allt så märkligt hopplöst. Som om det inte finns någonting kvar förutom alla mina känslor som ligger i en enda trasslig härva inombords.
Jag vet inte riktigt vad jag vill just nu. Skolan närmar sig, men jag känner inte den där glädjen som jag borde känna över att få börja på ett nytt år med nya möjligheter. Åkte in till stan idag och fick mitt papper påskrivet som ska skickas in till CSN. Annars har min dag varit sjukt händelselös. Jag gjorde fan mer när jag var i Östersund.
Jag är trött på att vara ensam nu.
Grattis, min älskade Christian!
Och saknaden är stor. Sorgen skaver inom mig.
Det är fortfarande ofattbart att du är borta. Förstår inte varför just du skulle tas ifrån mig - oss. Du anar inte hur mycket du betydde för mig. Hur mycket jag älskade dig. Jag sade det aldrig högt, men du var min första riktiga kärlek. Och att förlora något så stort sätter sina spår.
Hela dagen har mina tankar gått till dig.
Jag kommer alltid att älska dig.
***
Jag måste helt enkelt ta flera djupa andetag
för idag är en sådan dag som jag känner att
jag kommer att gå sönder av minsta lilla
idag är det sorgens dag
(saknadens dag)
och jag önskar att det fanns ett sätt att
få tillbaka dig
jag önskar att någon kunde förklara varför
jag minns ännu dina bruna ögon
alla varma blickar du gav
och värmen från din famn när det blev för kallt
jag minns känslan av dina läppar
mot mina den där första gången för två år sedan
dina fingrar när du smekte bort allt det onda
det borde inte ha fått vara du, du var
förbjuden frukt
jag har tappat räkningen på hur
många tårar jag har gråtit varje natt
när mina minnen varit för tunga
och idag är en sådan dag när jag måste ta
flera djupa andetag för att inte kvävas av livet
som det borde ha varit innan du togs
ifrån mig
du var förbjuden frukt men ändå
svalde döden dig hel
Regn
Det här är verkligen en sådan dag när man ska köpa hem någonting gott & bara ligga och titta på film. Jag önskar att jag kunde göra det, men jag ska jobba idag. Jag önskar att jag hade skrivit upp mig imorgon istället.
Hur Ludwig har det i Örebro har jag ingen aning om. Har inte pratat med honom. Han skulle ringa igår sade han, men det gjorde han inte, och jag börjar känna det som jag gjorde när han var nere i Skåne; extremt frustrerad.
Nu ska jag strax äta lite Flygande Jacob (rester från igår) innan jag pallrar mig in till stan för att jobba mina timmar. Sedan får jag se vad det blir. Är inte hemma förrän efter tio någon gång.
Varför måste det alltid uppstå någon form av komplikation i mina förhållanden?
Förvirrad...
Kom hem från Östersund igår kväll. Hade en mycket trevlig kväll med kusiner i fredags, och innan det en mycket trevlig stund med en kär gammal vän.
Men nu är alla mina känslor upp- och nedvända. Hela min värld är upp och ned just nu.
Och jag har inte den blekaste aning om vad tusan jag ska ta mig till.
Vill kunna prata med Ludde, men det är ett hopplöst fall för tillfället. Plus att jag måste behöva vänta i ytterligare två veckor innan karlsloken pallrar sig tillbaka till civilisationen.
Hur kul är det att ha en hel sommar för sig själv, utan kärleken?
