Tragisk vardag

Det slår mig hur tragiskt det är egentligen, att allt jag gör när jag inte ska iväg någonstans, är att sitta vid datorn och försöker intala mig själv och alla andra att jag sitter och skriver. Och det kanske jag gör till en viss del, men det är inte hela sanningen. Istället sitter jag med Facebook, spelar Zuma eller glor på någon film som jag egentligen har sett alldeles för många gånger.

Vad är det för sysselsättning, egentligen? Jag borde gör någon nytta istället, som att tvätta till exempel. Eller köpa en födelsedagspresent åt Anja som ändå fyller år på måndag. Eller det som jag ständigt längtar efter att få göra: ÅKA OCH SIMMA!

Nej, det är verkligen dags för mig att dra mig själv i kragen och göra någon nytta känner jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0