Ett par timmar kvar nu

Nu är det bara en fråga om timmar innan jag sitter på flyget ner till Ängelholm. Och Ludwig kommer och möter mig på flygplatsen, så nu är jag så otålig och går omkring som på nålar. Jag har ont i magen (har ju trots allt inte träffat honom på en månad) och är rädd för vad dessa dagar kommer att innebära, och hur det kommer att kännas när jag måste åka hem igen - förmodligen utan honom.

Anja har varit en klippa den senaste tiden, och jag är grymt tacksam för att jag har henne att anförtro mig åt. Jag är tacksam gentemot hela min släkt, men Anja är något riktigt speciellt. Hon har stått vid min sida och funnits här hos mig under den senaste tiden när det har gjort så ont inombords och det hela tiden har känts som att jag har varit på väg att gå sönder. Och det har jag nog också, åtminstone en del av mig, och det är just av den anledningen som jag är rädd för hur det kommer att bli när jag kommer hem igen. Hur länge ska jag behöva vänta den här gången innan jag får träffa honom igen?

Ludwig, min prins, och mina underbara vänner & släktingar, jag älskar er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0