Mindre än tolv timmar kvar
Har inte skrivit i den här bloggen på länge, men ärligt talat så har jag faktiskt inte så mycket att skriva om (om jag inte vill tjata öronen av er när det gäller Osama, förstås). Det har dessutom varit stressigt och mycket jobb att tänka på. Diktsamlingen har tagit tid. Men nu känns det som att jag kan ta det lite lugnare. Har inte lika mycket att göra. Men det bästa som har hänt den här veckan (bortsett från Osama) är att det Ä N T L I G E N är fint väder! Idag har det varit nästan trettio grader varmt, och himlen är fortfarande molnfri. Känns så underbart med riktigt sommarväder istället för ruggigt höstväder med regn och blåst. För att inte tala om hagel... Nej, usch, det känns skönt att sommaren äntligen har kommit nu, och att jag (förhoppningsvis) får tillbringa en VARM helg tillsammans med älskling. Längtar så jag blir galen!!
8 dagar kvar
8 dagar kvar tills min älskade habibi kommer hit. Jag längtar så oerhört mycket efter att få träffa honom igen! Han har varit ifrån mig alldeles för länge nu. Jag längtar tills i höst när jag ska börja på Skrivarakademin och får bo hos honom i Upplands Väsby. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli helt fantastiskt. Sagolikt, om jag nu vågar säga det. Eller ja, det kanske är att ta i, men är man nykär så känns det som så... =)
Och jag har varit duktig idag! Har skrivit ut min diktsamling, så nu ska jag bara gå igenom den lite mer. Sen ska jag kolla upp alla förlag, och skicka in den!!! =)=) Jag hoppas att den publiceras, men jag tänker inte hoppas för mycket. Det är svårt så där i början, men lugn, var lugn, jag ger inte upp i första taget! =)
11 dagar kvar..

....tills Osama kommer upp till Östersund!! =) Längtar som tusan! Om det inte hade varit för hans dumma beredskap hade han kommit på torsdag eller fredag. Fan! Men om 11 dagar, då äntligen... =)
Hade ett sånt där kortpass idag, från 07.10-10.10.. Lite drygt kanske, men samtidigt rätt skönt att slippa jobba så länge, plus att man har haft hela dagen ledig. Men jag har inte gjort så mycket. Jag håller på och väntar på att tvätten ska bli klar, så jag kan stoppa in den i garderoben. Har tagit ett varmt bad, skrivit lite, en ny dikt bland annat som jag har tillägnat Osama. Läs och njut(?)
Jag var aldrig beredd på
din ankomst
att du skulle dyka upp från
ingenstans som en
grekisk gud
inte heller var jag beredd på
reaktionen du framkallade inom mig
på hjärtslagens plötsliga dunkande
hela mitt inre väsen som utan förvarning
började brinna
det var aldrig utan rädsla
som jag lämnade dörren till mitt hjärta
vidöppen
när jag gav dig tillgång
till min sårbarhet
och jag medger att
jag var rädd för att du
skulle förinta allt jag längtade efter
mina drömmar och mitt hopp
men istället visade du en väg
längs en bädd av röda rosenblad
bad mig att följa med
du öppnade mina sinnen
tog min hand och visade mig
vägen till kärlek och
vägen till ditt hjärta.Ostabil morgon
I övrigt har min dag varit händelselös. Osama kanske kommer hit nästa helg! =)=)=)=)=) Hoppas verkligen att han gör det, vill så gärna träffa honom!! Saknar honom jätte mycket.
Och på tisdag ska jag träffa Jennie och Jonas, Manne och Lisen, som gick på Wik när jag gjorde det! Ska bli sjukt kul att få träffa dem igen!!
Skrev förresten en ny dikt idag:
Ivriga händer och
trånande läppar
de dansar med åtrån
över utsvultna kroppar
letar sig fram med
passion och hetta
för att finna sin väg ut
genom det hotfulla mörkret.
God eftermiddag (eller nåt)
Egentligen klagar jag inte, men det är lite läskigt att känna att jag faktiskt älskar mitt liv. Jag har en underbar pojkvän (som förvisso bor i Sthlm, men dit flyttar jag ju ändå till hösten), jag har en underbar familj och helt fantastiska vänner. Dessutom ska jag få skriva, skriva, skriva MASSOR i höst på skolan! Massproducera dikter och noveller, och allt vad det nu kan tänkas vara =) Känns hur bra som helst! Men jag måste faktiskt påpeka att det inte är kul att jobba. Halv sju imorse började jag, och jobbade i 3½ timmar. Okej, det kan vara skönt med sådana korta pass, men att ha sådana pass så tidigt på morgonen!?! Då ser jag hellre att de lägger det mitt på dagen istället, så slipper jag kliva upp halv sex och fundera på om jag ska sjukanmäla mig eller inte. Eller låtsas som att jag har försovit mig.
Men nu är jag hemma och tar det lugnt. Träffade Markus igår och det var himla trevligt faktiskt. Så underbart att ha en vän som honom, som man kan prata med om allt. Inte många jag har det förtroendet för längre. Inte ens Pether som har stått mig allra närmast i alla dessa år. Vi pratar typ inte längre, och det är jäääkligt jobbigt ska jag säga! Försökte prata med honom för bara några dagar sedan, men om det ska gå måste han möta mig halvvägs och det gjorde han inte. Jag förstår inte, vad fan är det som händer!?
Nu ska jag snart lägga mig i ett varmt, skönt bad och göra i ordning te. Ska skriva på novellen som jag håller på med - "Ett förflutet och en framtid", som den heter. Sedan ska jag göra mig i ordning och äta lite middag. Min vän, Andreas kommer över vid halv sju. Har inte träffat honom på flera månader, ska bli så himla roligt =) Sen är det bara att vänta tills helgen, då det blir ännu mer jobb. Är inte ledig förrän på tisdag =( Men men... Sen är jag ledig fredag, lördag och söndag så det blir en välbehövd långhelg istället =)
Utkast: Sanna mina ...
Har jobbat idag. Bara i tre timmar dock. Nu ligger jag hemma och skriver, försöker slappna av. I brist på vetekuddar tog jag en flaska och fyllde med varmt vatten, så nu ligger den på magen för att dämpa smärtan. Och Osama kan jag ju så klart inte sluta tänka på. Det ska bli så skönt att få träffa honom igen... Att få vara nära honom i höst. Har lämnat in en ledighetsansökan nu, så det är färdigt. Nu ska jag bara vänta på att få det godkänt, men det måste jag ju såklart få. Det är bara idioter som nekar till ledighet om man vill plugga. Men det blir nog
I brist på titel
Som det låter på Osama så kommer han kanske att komma hit till mig i slutet på juni. Och jag hoppas, hoppas och hoppas verkligen att han gör det! Saknar honom jätte mycket (som vanligt), kan inte sluta tänka på människan och på framtiden som jag hoppas på att få dela tillsammans med honom. Jag flyttar ju ner i augusti i och med att jag faktiskt blev antagen till Skrivarlinjen. Ska bli så sjukt kul att få göra det jag verkligen älskar att göra, och att kanske lyckas få någonting publicerat. Skulle det lyckas skulle jag bli överlycklig! Att ge ut en bok är och har alltid varit min största dröm. Jag hoppas att det blir så! Och att jag får dela den underbara stunden tillsammans med Osama. Han är helt fantastisk, och jag är så förälskad i honom att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Det enda jag vet är att jag vill att tiden ska sluta snigla sig framåt och börja ta sig fram i en rasande fart istället!
Nej, nu måste jag gå och lägga mig. Börjar jobba halv sju imorgon bitti (slutar tre timmar senare, så löjligt, haha)
Jävla förkylning!
Nu är jag trött på att vara förkyld! Jag hatar att vara täppt, att hosta sönder lungorna för att det kliar i halsen, och för att inte tala om allt jävla te och alla jävla halstabletter för att dämpa smärtan i halsen. Det känns som att jag har svalt en skållad igelkott!
Skulle ha jobbat idag egentligen, men på grund av detta så blir det inte så... Så jag ligger bara hemma och känner mig som en död fisk, har ingen ork till någonting annat än att ligga i sängen och läsa och skriva och glo på TV. Jag vill inte. Dessutom finns inte Osama här hos mig, och jag saknar honom jätte mycket. Om vi kommer så långt så kommer vi hädanefter att fira våra årsjubileum på Sveriges nationaldag =) Men det har jag säkert redan sagt.
Imorgon är jag ledig, sen jag jobbar jag från onsdag till måndag. Jag hoppas då att förkylningen har börjat ge med sig i så fall, hatar att ligga hemma när jag vet att jag förlorar pengar på det. Jag är extremt rastlös dessutom, finns inget som helst roligt med att vara hemma. Okej, jag kan jobba på min diktsamling, men det skulle ju som inte skada om jag kunde få träffa folk också. Att vara hemma får mig att känna mig som en osocial kamel på vårshopping. Jävla förkylning, jag blir galen på det här!!!!!
Underbaaaart!!
Sitter hos Osama nu, kär o galen! =) Anlände till Stockholm halv åtta igår morse, och var iväg på intervjun klockan elva. Tog en stund innan jag lyckades hitta rätt (gick åt fel håll först, haha) och jag fick träffa en lärare som heter Marianne. Hon är tydligen läraren inom prosan, tillsammans med en annan lärare som jag egentligen också skulle ha träffat men som fick förhinder. Men intervjun gick jätte bra. Fick berätta om mitt skrivande; varför jag skriver, vad jag skriver, hur det kom sig att jag började.. Vad jag förväntade mig av skrivarlinjen när jag sökte dit. (Tydligen så får man tillfälle att lära sig skriva filmmanus)..
"Du kan nog räkna med att få en plats här", sa hon. Det kändes så ofattbart att höra de orden, hela jag blev som ett enda stort glädjerus. Jag hade verkligen inte väntat mig att jag skulle få börja där, men som det ser ut nu så flyttar jag alltså till Stockholm i höst!!!!! =) Bye bye, Östersund!! Har pratat lite med Osama idag, och eventuellt, om det fortfarande går bra mellan oss, så kommer jag att få bo hos honom, och det skulle vara helt fantastiskt! Det skulle i så fall innebära att jag får träffa honom varenda dag, och hur underbart skulle inte det vara!?! =) Är så överlycklig och kär på samma gång att det förvånar mig att jag inte har blivit inlagd på mentalsjukhus ännu.. haha
Nåja, nu ska jag fortsätta "vara social" ;)
Habibi, intervju och första jobbveckan
Jag fick ledigt imorgon, och det är jag Anna-Lena evigt tacksam för. Så klockan halv sex imorgon bitti kommer taxin hit och hämtar mig, för att ta mig till flygplatsen. Flyget ner till Stockholm går halv sju, och det känns lite frustrerande att vara sysslolös fram tills elva. Intervjun går förhoppningsvis bra, men jag är väldigt nervös. Jag hoppas verkligen att jag kommer in på skolan, att jag får chansen att börja göra allvar av mitt skrivande. Jag vill, jag vill, jag vill!!
Men det bästa med morgondagen är att jag kommer få träffa min habibi.. =)=) Saknar honom jätte mycket, och är jätte otålig! Vill inte vänta längre, men om precis ett dygn är jag tillsammans med honom, och om jag har klarat en vecka borde väl ett dygn inte vara några problem. Fast å andra sidan så blir det ju outhärdligare ju närmare jag kommer, så är det ju alltid.. Nej, nu ska jag fortsätta med min Harry Potter nostalgi och sen sova.. =)
Godnatt.