Pennansmakt

Det bästa med att skriva skräck är att jag får fokusera på en annan verklighet än den jag lever i, och på så sätt så skingras mina tankar kring allt det som är dåligt just nu. Skrivandet i sig är helande på sitt sätt, något som jag knappast är ensam om att tycka. För mig är det nästan bäst att skriva skräck när jag mår dåligt, för att på så sätt kunna lägga ner min energi och fokus på någonting som jag tycker om.

För bara ett par dagar sedan hade jag skrivkramp (IGEN) och tänkte att det berodde på att jag mådde dåligt. Men nu inser jag att det bara är lögn. Mår jag dåligt så mår jag mycket bättre av att skriva mina skräcknoveller.

Har kommit en bra bit på vägen. Och jag tackar Skrivarakademin för utbildningen och att de lärde mig att läsa texter (särskilt mina egna). Har redan markerat med röd text överallt i novellerna, så nu har jag någonting att göra framöver.