Mindre än tolv timmar kvar

Om mindre än tolv timmar har jag Osama hos mig igen! Klockan 07.00 imorgon bitti kommer han till Östersund, med nattåget från Stockholm. Det är så hemskt att bara sitta här och inte kunna göra någonting annat än att vänta på att tiden ska gå. Det är fan värre än när man sitter på jobbet och vet att det bara är en halvtimme kvar tills man slutar. Jag har inte träffat Osama på nästan en månad, och tiden ifrån honom har varit en riktig plåga. Känns skönt att veta att han åtminstone kommer imorgon, för jag längtar något så fruktansvärt.

Har inte skrivit i den här bloggen på länge, men ärligt talat så har jag faktiskt inte så mycket att skriva om (om jag inte vill tjata öronen av er när det gäller Osama, förstås). Det har dessutom varit stressigt och mycket jobb att tänka på. Diktsamlingen har tagit tid. Men nu känns det som att jag kan ta det lite lugnare. Har inte lika mycket att göra. Men det bästa som har hänt den här veckan (bortsett från Osama) är att det Ä N T L I G E N är fint väder! Idag har det varit nästan trettio grader varmt, och himlen är fortfarande molnfri. Känns så underbart med riktigt sommarväder istället för ruggigt höstväder med regn och blåst. För att inte tala om hagel... Nej, usch, det känns skönt att sommaren äntligen har kommit nu, och att jag (förhoppningsvis) får tillbringa en VARM helg tillsammans med älskling. Längtar så jag blir galen!!

8 dagar kvar

Sååå skönt att vara ledig! Trodde att jag skulle dö på jobbet idag. Ett jätte segt pass som höll på att driva mig till vansinne av tristess, hade dessutom ont i magen och halsen. Och till råga på allt så upptäckte jag att jag hade satt på mig underkläderna ut och in! Haha, hur duktig är inte jag på en skala ett till tio?! Och hur intressant var det att veta en sådan sak?! Haha, ja, jag är väldigt trött just nu, men jag har inga planer på att sova - än. Jag är hos mamma just nu, ska vara här över helgen och umgås med henne och min syster Jessica som är här från Sthlm. Tror inte att vi ska fira midsommar, så det blir nog en lugn helg för min del. Hur kommer er midsommar att bli?! =)

8 dagar kvar tills min älskade habibi kommer hit. Jag längtar så oerhört mycket efter att få träffa honom igen! Han har varit ifrån mig alldeles för länge nu. Jag längtar tills i höst när jag ska börja på Skrivarakademin och får bo hos honom i Upplands Väsby. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli helt fantastiskt. Sagolikt, om jag nu vågar säga det. Eller ja, det kanske är att ta i, men är man nykär så känns det som så... =)

Och jag har varit duktig idag! Har skrivit ut min diktsamling, så nu ska jag bara gå igenom den lite mer. Sen ska jag kolla upp alla förlag, och skicka in den!!! =)=) Jag hoppas att den publiceras, men jag tänker inte hoppas för mycket. Det är svårt så där i början, men lugn, var lugn, jag ger inte upp i första taget! =)

11 dagar kvar..

 Min älskade Osama, som jag snart får träffa oftare!

....tills Osama kommer upp till Östersund!! =) Längtar som tusan! Om det inte hade varit för hans dumma beredskap hade han kommit på torsdag eller fredag. Fan! Men om 11 dagar, då äntligen... =)

Hade ett sånt där kortpass idag, från 07.10-10.10.. Lite drygt kanske, men samtidigt rätt skönt att slippa jobba så länge, plus att man har haft hela dagen ledig. Men jag har inte gjort så mycket. Jag håller på och väntar på att tvätten ska bli klar, så jag kan stoppa in den i garderoben. Har tagit ett varmt bad, skrivit lite, en ny dikt bland annat som jag har tillägnat Osama. Läs och njut(?)


Jag var aldrig beredd på

din ankomst

att du skulle dyka upp från

ingenstans som en

grekisk gud


inte heller var jag beredd på

reaktionen du framkallade inom mig

på hjärtslagens plötsliga dunkande

hela mitt inre väsen som utan förvarning

började brinna


det var aldrig utan rädsla

som jag lämnade dörren till mitt hjärta

vidöppen

när jag gav dig tillgång

till min sårbarhet


och jag medger att

jag var rädd för att du

skulle förinta allt jag längtade efter

mina drömmar och mitt hopp

men istället visade du en väg

längs en bädd av röda rosenblad

bad mig att följa med

du öppnade mina sinnen

tog min hand och visade mig

vägen till kärlek och

vägen till ditt hjärta.

Ostabil morgon

Ärligt talat så kan jag nog inte påstå att det är en bra start på dagen att försova sig. Vaknade halv tio imorse, och jag började jobbade tjugo i nio. Inte så himla stabilt kanske.. Stressad som fan att jag glömde min handväska med mitt skrivblock och mina glasögon (som jag måste ha framför datorn) och hade inte tid att springa tillbaka och hämta dem. Men det ordnade sig, det gick bra i alla fall. Men imorgon blir det fan inte att försova mig. Inte en chans!

I övrigt har min dag varit händelselös. Osama kanske kommer hit nästa helg! =)=)=)=)=) Hoppas verkligen att han gör det, vill så gärna träffa honom!! Saknar honom jätte mycket.

Och på tisdag ska jag träffa Jennie och Jonas, Manne och Lisen, som gick på Wik när jag gjorde det! Ska bli sjukt kul att få träffa dem igen!!

Skrev förresten en ny dikt idag:

Ivriga händer och
trånande läppar
de dansar med åtrån
över utsvultna kroppar
letar sig fram med
passion och hetta
för att finna sin väg ut
genom det hotfulla mörkret.

God eftermiddag (eller nåt)

Egentligen klagar jag inte, men det är lite läskigt att känna att jag faktiskt älskar mitt liv. Jag har en underbar pojkvän (som förvisso bor i Sthlm, men dit flyttar jag ju ändå till hösten), jag har en underbar familj och helt fantastiska vänner. Dessutom ska jag få skriva, skriva, skriva MASSOR i höst på skolan! Massproducera dikter och noveller, och allt vad det nu kan tänkas vara =) Känns hur bra som helst! Men jag måste faktiskt påpeka att det inte är kul att jobba. Halv sju imorse började jag, och jobbade i 3½ timmar. Okej, det kan vara skönt med sådana korta pass, men att ha sådana pass så tidigt på morgonen!?! Då ser jag hellre att de lägger det mitt på dagen istället, så slipper jag kliva upp halv sex och fundera på om jag ska sjukanmäla mig eller inte. Eller låtsas som att jag har försovit mig.

Men nu är jag hemma och tar det lugnt. Träffade Markus igår och det var himla trevligt faktiskt. Så underbart att ha en vän som honom, som man kan prata med om allt. Inte många jag har det förtroendet för längre. Inte ens Pether som har stått mig allra närmast i alla dessa år. Vi pratar typ inte längre, och det är jäääkligt jobbigt ska jag säga! Försökte prata med honom för bara några dagar sedan, men om det ska gå måste han möta mig halvvägs och det gjorde han inte. Jag förstår inte, vad fan är det som händer!?

Nu ska jag snart lägga mig i ett varmt, skönt bad och göra i ordning te. Ska skriva på novellen som jag håller på med - "Ett förflutet och en framtid", som den heter. Sedan ska jag göra mig i ordning och äta lite middag. Min vän, Andreas kommer över vid halv sju. Har inte träffat honom på flera månader, ska bli så himla roligt =) Sen är det bara att vänta tills helgen, då det blir ännu mer jobb. Är inte ledig förrän på tisdag =( Men men... Sen är jag ledig fredag, lördag och söndag så det blir en välbehövd långhelg istället =)


Utkast: Sanna mina ...

Sanna mina ord, det är fan en förbannelse att vara tjej! Dessa jäääävla mensvärkar! Jag blir tokig!! Förvisso är det väl olika från tjej till tjej, men för mig är det en plåga. Varenda gång får jag så förbannat ont att jag inte orkar göra någonting. Och jag får dessutom ont i ryggen! Och det är verkligen inte kul. Jag fick min allra första mensvärk när jag var tolv och då åkte jag in på sjukhus för att det gjorde så ont, kunde knappt andas. Ett tag där var de på väg att operera bort blindtarmen, tills vi kom fram till att det var mensvärk. Och hamnar man på sjukhus för en sådan sak, ja, då är det fan illa.

Har jobbat idag. Bara i tre timmar dock. Nu ligger jag hemma och skriver, försöker slappna av. I brist på vetekuddar tog jag en flaska och fyllde med varmt vatten, så nu ligger den på magen för att dämpa smärtan. Och Osama kan jag ju så klart inte sluta tänka på. Det ska bli så skönt att få träffa honom igen... Att få vara nära honom i höst. Har lämnat in en ledighetsansökan nu, så det är färdigt. Nu ska jag bara vänta på att få det godkänt, men det måste jag ju såklart få. Det är bara idioter som nekar till ledighet om man vill plugga. Men det blir nog

I brist på titel

Novell nummer två till en eventuell novellsamling är på gång. Känns väldigt bra, har varit ledig idag och tillbringat dagen med att skriva väldigt mycket. Var in till stan en sväng under dagen och åt lunch med min syster, och kollade på valparna som hon hade. Jätte söta!! Dumboöron och minikorvar till svansar.. För att inte tala om deras ynkliga pipande.. haha.. Älskar valpar, men ingenting går upp emot ett gäng söta kattungar! ^^

Som det låter på Osama så kommer han kanske att komma hit till mig i slutet på juni. Och jag hoppas, hoppas och hoppas verkligen att han gör det! Saknar honom jätte mycket (som vanligt), kan inte sluta tänka på människan och på framtiden som jag hoppas på att få dela tillsammans med honom. Jag flyttar ju ner i augusti i och med att jag faktiskt blev antagen till Skrivarlinjen. Ska bli så sjukt kul att få göra det jag verkligen älskar att göra, och att kanske lyckas få någonting publicerat. Skulle det lyckas skulle jag bli överlycklig! Att ge ut en bok är och har alltid varit min största dröm. Jag hoppas att det blir så! Och att jag får dela den underbara stunden tillsammans med Osama. Han är helt fantastisk, och jag är så förälskad i honom att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Det enda jag vet är att jag vill att tiden ska sluta snigla sig framåt och börja ta sig fram i en rasande fart istället!

Nej, nu måste jag gå och lägga mig. Börjar jobba halv sju imorgon bitti (slutar tre timmar senare, så löjligt, haha)

Jävla förkylning!

Nu är jag trött på att vara förkyld! Jag hatar att vara täppt, att hosta sönder lungorna för att det kliar i halsen, och för att inte tala om allt jävla te och alla jävla halstabletter för att dämpa smärtan i halsen. Det känns som att jag har svalt en skållad igelkott!

Skulle ha jobbat idag egentligen, men på grund av detta så blir det inte så... Så jag ligger bara hemma och känner mig som en död fisk, har ingen ork till någonting annat än att ligga i sängen och läsa och skriva och glo på TV. Jag vill inte. Dessutom finns inte Osama här hos mig, och jag saknar honom jätte mycket. Om vi kommer så långt så kommer vi hädanefter att fira våra årsjubileum på Sveriges nationaldag =) Men det har jag säkert redan sagt.

Imorgon är jag ledig, sen jag jobbar jag från onsdag till måndag. Jag hoppas då att förkylningen har börjat ge med sig i så fall, hatar att ligga hemma när jag vet att jag förlorar pengar på det. Jag är extremt rastlös dessutom, finns inget som helst roligt med att vara hemma. Okej, jag kan jobba på min diktsamling, men det skulle ju som inte skada om jag kunde få träffa folk också. Att vara hemma får mig att känna mig som en osocial kamel på vårshopping. Jävla förkylning, jag blir galen på det här!!!!!


Underbaaaart!!

Så helt jävla fantastiskt!

Sitter hos Osama nu, kär o galen! =) Anlände till Stockholm halv åtta igår morse, och var iväg på intervjun klockan elva. Tog en stund innan jag lyckades hitta rätt (gick åt fel håll först, haha) och jag fick träffa en lärare som heter Marianne. Hon är tydligen läraren inom prosan, tillsammans med en annan lärare som jag egentligen också skulle ha träffat men som fick förhinder. Men intervjun gick jätte bra. Fick berätta om mitt skrivande; varför jag skriver, vad jag skriver, hur det kom sig att jag började.. Vad jag förväntade mig av skrivarlinjen när jag sökte dit. (Tydligen så får man tillfälle att lära sig skriva filmmanus)..

"Du kan nog räkna med att få en plats här", sa hon. Det kändes så ofattbart att höra de orden, hela jag blev som ett enda stort glädjerus. Jag hade verkligen inte väntat mig att jag skulle få börja där, men som det ser ut nu så flyttar jag alltså till Stockholm i höst!!!!! =) Bye bye, Östersund!! Har pratat lite med Osama idag, och eventuellt, om det fortfarande går bra mellan oss, så kommer jag att få bo hos honom, och det skulle vara helt fantastiskt! Det skulle i så fall innebära att jag får träffa honom varenda dag, och hur underbart skulle inte det vara!?! =) Är så överlycklig och kär på samma gång att det förvånar mig att jag inte har blivit inlagd på mentalsjukhus ännu.. haha

Nåja, nu ska jag fortsätta "vara social" ;)

Habibi, intervju och första jobbveckan

Det känns lite konstigt att ha börjat jobba igen. Jag kan inte påstå att jag har saknat det, men det känns skönt att ha flyttat till nya, fräscha lokaler. Till skillnad från de förra känns det som att man kan andas normalt. För att inte tala om att ta sig förbi utan att slå omkull någonting...

Jag fick ledigt imorgon, och det är jag Anna-Lena evigt tacksam för. Så klockan halv sex imorgon bitti kommer taxin hit och hämtar mig, för att ta mig till flygplatsen. Flyget ner till Stockholm går halv sju, och det känns lite frustrerande att vara sysslolös fram tills elva. Intervjun går förhoppningsvis bra, men jag är väldigt nervös. Jag hoppas verkligen att jag kommer in på skolan, att jag får chansen att börja göra allvar av mitt skrivande. Jag vill, jag vill, jag vill!!

Men det bästa med morgondagen är att jag kommer få träffa min habibi.. =)=) Saknar honom jätte mycket, och är jätte otålig! Vill inte vänta längre, men om precis ett dygn är jag tillsammans med honom, och om jag har klarat en vecka borde väl ett dygn inte vara några problem. Fast å andra sidan så blir det ju outhärdligare ju närmare jag kommer, så är det ju alltid.. Nej, nu ska jag fortsätta med min Harry Potter nostalgi och sen sova.. =)

Godnatt.

RSS 2.0